Välj en sida
DNA-laboratoriet på Akvariet

DNA-laboratoriet på Akvariet

Vi har byggt upp ett DNA-laboratorium i bakomutrymmena på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Här kommer vi att genomföra DNA-analyser av olika marina organismer som vi har i våra akvarier. Publika forskningsakvarier, som Akvariet, är viktiga deltagare i arbetet med att bevara arter som är hotade i naturen. På akvarier över hela världen finns mycket kunskap och erfarenhet om hur man odlar och förökar djur och växter för att på bästa sätt få dem att överleva i fångenskap.

I vår korallodling förökar vi våra tropiska koraller för våra egna akvarier och för att kunna dela med oss till andra publika akvarier.

Genom samarbete med marina forskare kan experiment genomföras för att yttligare öka kunskapen om vilka individer som klarar sig bäst i akvarierna och hur man ska göra för att på bästa sätt lyckas med återutsättningarna till naturen. Genom att använda genetiska metoder kan man avgöra hur stor genetisk diversitet det finns inom de olika arterna som hålls i akvarierna, något som är viktigt för att undvika inavel och för att kunna föra stamböcker. Publika forskningsakvarier fungerar därmed som genbanker för utsättning av organismer i naturen när man behöver återskapa vilda populationer. Genbankerna gör också att det kan ske ett utbyte mellan akvarier och forskningsanläggningar för att hålla livskraftiga populationer av arterna.

Nyköpta koraller som ska art och individbestämmas i DNAlab.

Våra första genetiska analyser gör vi på stenkoraller. Korallerna är kolonibyggande djur och en ny koloni uppkommer när en frisimmande planktonlarv sätter sig fast på botten och omvandlas till en fastsittande korallpolyp. Korallpolypen förökar sig sen genom att klona sig själv. Den uppväxande korallkolonin kommer därför att bestå av många enskilda individer som alla är genetisk kopior av den fösta polypen. När vi odlar koraller bryter vi ibland av grenar, eller ”fragment” från en koloni och sätter fast den på en sten så att vi får en ny koloni (eller som vi kallar det, en ”frag”).

Korallerna placerade i korallodlingen.

Den nya korallkolonin kommer nu vara en genetisk kopia av den ursprungliga kolonin. När vi sedan delar med oss av våra koraller till andra publika akvarier sprider vi den, och ”risken” är att samma genetiska individ finns i många av världens publika akvarier. Utan genetiska analyser av världens odlade koraller har vi ingen möjlighet att avgöra hur många olika genetiska individer vi har i fångenskap. Det skulle till och med kunna vara så att alla korallkolonier av en viss art utgörs av en och samma individ. Ur ett bevarandeperspektiv vill man ha så hög genetisk diversitet, dvs så många genetiska individer av en art, som möjligt. Detta för att kunna motverka inavel och för att ju fler genetiska individer dessto större chans att det finns några som klarar miljöförändringar och stress bättre.

Forskaren Thomas Dahlgren extraherar DNA från korallerna

Ett annat problem med koraller är att en del arter är väldigt svåra att skilja åt bara genom att titta på deras utseende. Beroende på under vilka miljöförhållanden korallerna växer upp så kan deras utseende variera stort, även mellan kolonier som är genetiska kopior. Med hjälp av DNA-metoder kan vi också skilja mellan olika arter, och det är det som är  vår första studie i DNA-laboratoriet.

Första resultaten från DNA-analyserna på en agaros-gel, nu återstår att sekvensera korallernas DNA.